" Bella", suckade han. " Jag tänker inte svetsa fast den på ditt finge. Bara prova den, så jag får veta om den behöver justeras. Sedan kan du ta av den igen."

" Okej", muttrade jag.

Jag tänkte ta uppe ringen, men han var snabbare. Han tog min vänstra hand i sin och trädde ringen på mitt ringfinger. Vi granskade båda två de vackra diamanterna som glänste på min hud. Det kändes inte riktigt lika hämst som jag hade föreställt mig.

" Den passar perfekt", Konstaterade han oberört. " Bra, då slipper jag gå till guldsmeden."

Jag hörden den starka känslorna under hans nontchalant tonfall och tittade uppe på honom. Känslorna fanns i hans ögon också, synliga trots omsorgsfullt anlagda ansitsuttryck.

" Det här gillar du va?" frågade jag misstänksamt, viftade lite med fingrarna och önskade att jag hade skadat min vänstra hand i stället för den högra.

Han ryckde på axlarna. " Visst", svarde han. " Den är väldigt fin på dig."

Jag såg honom djupt i ögonen och försökte identifiera känslorna som sjöd alldeles under ytan. Han mötte min blick och slutade plötsligt låtsas. Hans änglablicka ansikte glödde av glädje och triumf. Han var så bländande vacker att jag tappade andan.

Innan jag han hämta mig kysste han mig med ivriga läppar. Det snurrade i huvedet när han förde läpparna mot mitt öra och jag hörde att hans andhämtning var lika oregelbunden som min.

" Jag gillar det" , viskade han. " Du annar inte hur mycket."

Jag skrattade till och drog efter andan. " Jag tror dig. "

" Får jag göra en sak?" mumlade han och mofamnade mig hårdare.

" Vad som helst."

Han släppte mig och reste sig uppe.

" Vad som helst utom det", klagade jag.

Han ingonerade mig, tog mig hand och drog uppe mig ur sängen. Han lade händerna på mina axlar och såg på mig alvarlig blick. " Jag vill verkligen göra det här. Snälla, snälla du, kom ihåg att du redan har sagt ja, och förstör det inte för mig."

" Åh, nej", gnällde jag när han sjönk ner på ena knäet.

" Uppför dig", muttrade han.

" Isabella Swan?" Han tittade uppe på mig genom sina orimliga långa ögonfransar med mjuka, men ändå glödande gyllene ögon. " Jag lovar att älskar dig varje dag i all evighet. Vill du gifta dig med mig?"

Det var många saker jag ville säga - flera av dem var inte alls trevliga, medan andra var motbjudande sentimitala och romantiska på ett sätt han nog inte kunde drömma att jag var kapabel att känna. Men i stället för att förödmjuka mig själv genom att säga något dem, Viskade jag bara: " Ja."

" Tack" Han tog min vänstra hand och kysste alla mina fingertoppar innan han slutligen kysste ringen som nu var min.